2015 Nytt år - reflektion på året 2014 som passerat

Utvärderingar är i många lägen bra, att utvärera sitt arbete, resultat man upppnått, eller inte uppnått och orsak till detta, hur man kan ändra för att bli bättre. Så får man ju vara lagom hård och se till de förutsättningar som funnits och den förmåga man haft.

Kan konstatera att vårt år i vår familj gått fort, igen, att alla barn blivit rätt så stora och att vi hunnit med massor med saker. Små och stora äventyr, att vardagen rullat på i en hög hastighet och inte minst att vi blivit hela tre till i familjen och skaffat båt! Ett snabbt svar för egen del inför vad göra detta nya år, blir att fortsätta försöka hitta mer tid i vardagen med kvalité. Och att tid inte är något man får utan något man tar sig. Man måste prioritera bort något för att få mer.

Året inleddes som alltid med att fira årets första födelsedagsbarn, Melker blev denna gång 6 år och firades med familj och sen med nuvarande och tidigare mullekompisar på tema utklädnad.

Vårvintern bestod sen av en inte allt för bra vinter på hemmaplan men tre skidresor, en kortare till Järvsö med vänner, som bortsett från magsjuka för Hilda var mycket lyckad. Lite strul med bilen också men hem kom vi. En längre till Fjällnäs med farfar och farmor, alltid härligt komma dit, och trots att vädret inte var så toppen som det kan vara hade vi fina dagar både i backe och spår. Väldigt roligt att alla tre barn nu kan vara med och åka! Sen var det min tur att fylla 40 och vi åkte till Trysil. Vi hälsade på Bergers och njöt strålande sol och fjällpåsk när vädret är som bäst. Inte utan att jag saknar den platsen lite.

Senvåren bestod av ett antal långhelger på resande fot, vi åkte till Skörbo på Valborg och Tjörn på Kristihimmelsfärd. Sen föddes barnes kusin, min brorson, Alfred den 13:e juni. Stor lycka att äntligen ha fått en kusin. Midsommar firade vi med Lena, Anders, Elin och Algot på Ön.

Strax efter midsommar flyttade Muffin och Snuttan hem till oss! Kunde inte mostå två små hårbollar som kollega och kursaren erbjöd. Så var man med kanin igen. Utekanin dock.

Sommaren blev ju helt lysande vädermässigt, och vår semester började med uppdelad vecka på ridläger respektive segling. Vi firade vårt sommarbarn Emil som blev 8 år. Trots vattkoppor på födelsedagen så firades det först i förskott hemma och sen på dagen på Tjörn. Kalas med kompisar blev efter sommarlovet. Sen njöt vi Tjörn(dit vi tog oss med bilen full av prylar, barn och djur)massa bad, segling, kajak och träffade en del släkt och vänner. Mycket bra sommar på många sätt, bortsett från vattkopporna som landade in som ett brev på posten direkt ett par veckor efter skolavslutning! Emil lyckades få en relativt lindrig variant, sen fick Melker och Hilda samtidigt två veckor senare, och det var ingen höjdare. Kämpigt i värmen, feber och koppor överallt(inkl alla slemhinnor). Hu. Tacksamt att bo nära bryggan och havet så att det gick att svalka och lindra lite.

Under sommaren hade det blivit klart att Carolina och co`s Cissi skulle få valpar i slutet av sommaren och det innebar att möjligheten att vi skulle skaffa hund nu var på riktigt! Vi bokade en valp och följde med spänning Cissi. Den 29:e augusti föddes 6 valpar, vi besökte dem ett par gånger och en av dem kom sen att bli vår Leia:-)

Sommaren avslutades med att vi efter ett snabbt beslut köpte segelbåt! Vi hittade en fin S30, i Stenungsund, så det var bara att åka tillbaka till Tjörn, titta och provsegla och slå till. Sen hade vi turen att få hjälp av bästa svärfar Peter och hans vän Örjan med att segla upp henne. Jag deltog från Ystad till Karlskrona, det kostade en omtenta, men det var det värt. Niklas var med Oxelösund, via Ute och till nya hamnen vid Berga. Hann inte med någon övernattning hela familjen i höst men hoppas på många fina turer framöver.

Till hösten började Melker förskoleklass. Som han väntat på det! Pirrigt och mycket nytt till en början, tog lite tid att bli trygg i nya klassen men sen blev det en bra termin. I Emils klass började Birgitta denna termin och det var ett riktigt lyft för alla! Hilda är i äldsta gruppen på förskolan och trivs som fisken. Tar mer plats och säger vad hon tycker. Så glada att vi haft förmånen att få ha barnen på en av de bästa förskolor man kan önska. Skogsgrupper, 4-5-årsgrupp, massage, utflykter och Skrinna har de bland annat.

Killarna och jag fortsatte med FT-gympagruppen och Hilda bytte till ny barngympagrupp och gick utan vuxen från denna termin. Annars präglades hösten till en början av sparkcykling, banan i Skogås var poppis och nya sparkcyklar införskaffades. Det första skoldiskot för Emil upplevdes också och första klassfesten för Melker.

I slutet på September reste jag med några av tjejerna på kortsemester till Mallis för att fira att vi fyllt 40, riktigt härligt!

I oktober var det dax att fira vår oktoberflicka som hunnit bli 5 år. Vi firade hemma med familjemiddag och sen kalas med mullekompisar.

Det blev ett mycket spännande höstlov då Leia 8,5 vecka, flyttade hem till oss. Ett par veckor på madrass på köksgolvet och störd nattsömn, mycket likt att få en bebis, men också väldigt härligt. Valpar växer betydligt fortare än barn så det var bara att bita ihop. Inser att hormoner och föräldraledighet i samband med människobebisar är en lyx. Leia kom fort in i familjen och är nu en av oss och hänger med i det mesta vi gör.
 
Halloween firades, med övernattning av Elin och Algot och Melker var iväg på två Halloweenfester med sina gamla Mullekompisar från Trehörningen. En tragisk olycka inträffade i mitten på November då grannens hus fattade eld, fort blev övertänt och de äldre paret mycket tragiskt brann inne.

Någon vidare förvinter blev det inte sen, det har varit snålt med snö i november/december. Lucia firades för sista gången för vår del på Trehörningen, vi bjöd in till glöggfika i början av december och hann tack vare det både baka dubbla satser lussebullar och rocky road. I övrigt hann vi inte förbereda allt till jul i tid(i år heller), utan lärdomen till nästa år blir att börja planering av klappar i god tid, på riktigt. Men kalendern blev klar till julafton och vi slog bara in paket till 00. Så med klappar i tid kan vi kanske få tid att få in julen i tid och stressa mindre nästa år.

Jul blev det iaf, julafton var vit, kall och solig. Vi började med grötlunch hos Kaamans som är hemma igen sedan denna sommar och sen kom morfar och mormor. Tomten kom i år också och vi hade massa paket att dela ut. Kusin Alfred, morbror och Linda träffade vi på juldagen hos morfar och mormor. Sen reste vi till farfar och farmor före nyår detta år, kom fram till sen middag annadag jul och njöt sen några kalla, fina dagar på landet med lite skridskor, pulkaåkning på den lilla snö som kom i den lilla backe som fanns, tid att umgås och sköna promenader med Leia i skogen. Härligt att se hur mycket barnen tycker om att vara där. Vi avslutade med att laga och avnjuta en trerätters julklappsmiddag.

Året avslutades med nyårsfest hemma hos oss med Jonssons och Anders, Lena och co. Till våra stora glädje insåg vi att städerskan hade varit där dagen vi kom hem. Det underlättade avsevärt förberdelserna då vi lämnat huset i mindre kaos och ramlade in med en rad prylar som alltid efter resa. Killarna höll sig vakna till 12-slaget och var mycket nöjda över att uppleva det. Första gången helt vakna!

Personligen så har året varit mycket intressant jobbmässigt med fortsatta studier, termin 2 och 3 av chefsförsörjningsprogrammet, och möjlighet att få flera spännande uppdrag. Under våren fick jag projektleda samverkansprojekt med Brå och Åklagarmyndigheten. Väldigt spännade, lärorikt och nyttigt på många sätt. Sen fick jag förändringsansvar på Norrmalm inför omorganiseringen. Roligt att ha fått förtroendet och jag hoppas de är nöjda med min insats. Har lärt med mig massor och har lagt mycket energi och kraft. Reflektion blir att hitta balans mellan jobb och familj. Oerhört kul att satsa på jobbet men får inte kosta familjen, barnen är små nu. Då får det vänta lite. Hoppas ha förmågan att hitta lagom nivå, i vilken funktion det nu blir när nya organisationen är satt och tjänst ska sökas.

Träningen har gått bra i vågor under vår och sommar, sen började en höft strula och träningen  har under hösten inte varit vad jag önskar. Börjar därför nya året med nya 30 dar, denna gång my best shape, och tanken är att Niklas ska haka på. Gott nytt år!

Halva semestern har passerat i en rasande fart

Första veckan var familjen på två håll för första gången på sommarsemestern. Jag och Melker på vårt ridläger och Niklas, Emil och Hilda seglade på Åland med Jonssons.

Andra veckan jobbade Niklas och jag var ledig med barnen. Var troligen sommarens varmaste vecka. Vi hängde hemma en del och testade olika bad i olika sällskap. Sen visade det sig i mitten på veckan att Emil fått vattkoppor! Tråkigt  nog bidrog det till att första träffen med lillkusin Alfred fick skjutas upp ännu en gång.

Alfred föddes 13:e juni. Riktigt roligt att lillebror fått barn och att barnen äntligen fick en kusin! Har ju själv vuxit upp utan kusiner(kan inte bli annat utan syskon varken för mamma eller pappa) och saknar det en del. Vår släkt är väldigt liten. Det är lite tomt att varken ha kusiner eller faster, moster, morbror eller moster. Några sysslingar har vi, lillebrorsan och jag men det blir inte lika nära.

Sen packades bilen med allt för 3 veckor på Tjörn, detta år skulle även de två kaninerna få plats. Sent kom vi iväg men det fick vara värt det när vi vaknade upp till sol och bad på härliga bryggan!

En vecka här har gått i en rasande fart. Emily med familj är också här, liksom svärföräldrarna, och Pia kom i måndags. Även hunnit med besök hos Niklas ena kusin Joel och farbror Olof med familjer. Rolig sysslinglek för barnen, och på tal om släkt så är den desto större på Niklas sida som umgås mer eller mindre med alla kusiner.

Två kompisbesök hinns också med denna första vecka, Johan Bartler och yngsta dottern kom hit idag, jätteroligt att ses och väldigt kul med jämnårig tjej att leka med för Hilda. Imorn besöker vi våra namners, Katrin och Nicklas med barn. Sen hoppas vi inleda kommande vecka med segling om allt vill sig väl. Vet att vattkoppor rond två troligen kommer till veckan också men vi håller tummarna.

Egen resa med min andra 6-åring, blev en veckas Familjeridläger

Sedan jag reste med Emil till Georgien, när han var 6 år, har nog Melker funderat på sin och min resa.

I vintras och när han fyllde 6 blev det stort fokus på när och vart vi skulle åka. Jag funderade på alternativa resesällskap och platser. Men han ville inte åka ihop med några andra, det skulle bara vara vi.

Jag klurade på vart och vad vi ville göra. Slutligen kom vi fram till familjeridläger. Inget vi kan göra hela familjen och inget av de andra barnen har visat något större intresse(ännu iaf). Melker har länge sagt att hans bästa djur är häst.

Efter lite sökande på nätet hittade jag ett familjeridläger utanför Sala, Grällsta ridcenter, som tog emot alla nivåer och barn 5-12 år. V.27 bokades och det längtades under våren.

Plötsligt var det sommarlov och semester och dax att packa för lägret. Enda negativa var att vi dagen före fick hem de två efterlängtade kaninerna från Thomas m fam och lite svårt skilja sig från dessa.

Lite pirrigt och många frågor hur det skulle vara, om vi skulle rida ihop eller inte och om han skulle våga. Vi kom fram på em, fick vår campingstuga och träffade sedan övriga. Visade sig att barnen skulle ha en ledare, Dessie, och hjälpledaren Sara, och vi mammor skulle ha en, Emmie. Det var två familjer till, två mammor med två döttrar var. Sen var ena barnbarnet på gården, Oliver, med. Kul med en kille till!

Dagarna började med frukost från 7.15-8, samling 8.30, hämta in hästar från hagen, ge morgonhö, pyssla om, borsta etc. Sen red vi ca 1 tim var. Lunchhö och släppa ut om ingen mer ridning på em. Lunch var det 12.30 och sen extra ridning på em för de som ville, ibland lek 14.30 och sen middag 17. Gemensam lek med övriga läger kl 19 och kvällsmål 20.

Melker fick en stor brun D-ponny, Bass, och lyckan var stor. Melker visade sig vara modig och lärde sig snabbt leda, borsta, pyssla, mata osv. Rida gick bra. Han var jätteduktig och modig. Bra balans och satt bra. Höga förväntningar på fart och hinder och teknikträning kommer nog mer med åldern, men han lärde sig grunderna och fick pröva både att galoppera och hoppa över ett litet hinder.

Redan dag 2 lärde Melker känna några äldre tjejer från stora lägret. Om möjligt ännu mer spännande än hästarna. Han kom att hänga en hel del med ett tjejgäng på kvällarna. Att de gick i 4-5:an var inget hinder:-) Han lekte också mycket med Oliver och hans lillebror Adrian som också var 6 år. Det fanns också ett gäng hundar på gården han myste med så snart han fick möjlighet. Minst hängde han med de 4 övriga från familjelägret, så jag fick umgås med de mammorna själv en del. Men roligt att han var så självständig och glad stora delar av tiden!

Sista dagen blev Bass dålig efter ridningen, han hade fått kolik och fick få medicin och behandling av veterinär. På kvällen fick han gå lös i ridhuset för att komma igång igen. Kändes nog lite jobbigt för Melker. Han pratade och hörde mkt av de större tjejerna ang Bass, han var en poppis ponny och flera var oroliga. Lille M fick med sig många intryck från veckan tror jag.

Vi avslutade med tacokväll, talangjakt och en titt på discot. Härlig stämning och en glad Melker. Sedan ville han åka hem, uppvisning dagen efter var inget som lockade. Vi rullade hem sent men skönt också att komma hem. Hem till kaninerna, pappa och syskonen efter en annorlunda resa som jag tror han kommer minnas.

Hälsa och träning kom att få nytt fokus under Ht13/Vt 14

Inser ofta jag skulle vilja vara bättre på att skriva här. Ett löfte att sluta med FB kommer jag inte kunna hålla, men kanske kan bli bättre att prioritera denna.

Lägger ganska mkt tid på reflektion under mina cykelturer t/r jobbet, men gäller att få ner tankarna i skrift också.

Ett ämne som fått större fokus hos mig sista 10 månaderna är hälsa och träning. Efter beskedet med medfött hjärtfel och operation i slutet på augusti -13, bestämde jag mig för att därefter ta tag i min träning! Den har varit nästan obefintlig sedan före Emil, utom några små försök att komma igång med några pass i Huddingehallen.

Jag bestämde mig för att dra igång med Fitnessfighten i oktober, lagom till att kunna avsluta med belöningen Thailand. Började även plugga på distans då så det passade med en fysisk utmaning!

Det var en grym känsla att ha flås och ork igen. Som att ha fått en turbo inopererad. Körde mina 30 dar och fortsatte sedan i halvfart även i Thailand, målet blev en sundare och starkare kropp, och ett sätt att komma igång.

Jag har gjort småförsök att köra ny vända FF under våren men inte lyckats lika fullt ut som under hösten. Springer dock längre än jag trodde jag kunde, och försöker cykla t/r jobbet. Styrketräning skulle jag vilja ha mer av och målet får bli att hitta bra och rimlig form och nivå.

Känslan att flåset är klart bättre och orken finns är grymt skön, lite overkligt.  Kvittot från återbesöket på Thorax stärkte känslan, ja man kan uppleva detta. Helt otroligt, oerhört tacksam att det upptäcktes och kunde åtgärdas nu, i tid.

Hopp om att känslan om en sundare och starkare kropp ska bibehållas och förbättras är mitt nya mål!

Årets semester har just börjat, tillbakablick mot våren.

1/7, exakt halva året 2014 har passerat. En känsla av att det gått fort, som alltid, och samtidigt att vi hunnit massor.

En rätt dålig Stockholmsvinter, mkt glad åt våra tre skidresor! En kortare till Järvsö med tre andra familjer. Lite magsjukdom på Hilda begränsade ngt men bra långhelg! Roligt köra ihop med kompisar för barnen. Fjällnäs som vanligt mysigt, och bonus i år var Trysil över påsk!

Ja det ville sig ju inte bättre än att det var dax för mig att fylla 40 påskveckan! Tajmade med att fira med resa till Trysil över påsklovet.

Blev bjudna till Bergers stuga och vi hade en riktigt bra vecka.  Någon dag regn och blåst bara, sen visade Trysil sin bästa sida med strålande sol över påskhelgen:-)

Firade födelsedagen hos Swärds, med oss och Bergers. Mycket trevligt och lite som att spola tillbaka till sent -90 tal då jag ofta firade i Trysil.

Och rekordsäsongen bjöd stora mängder snö fortfarande i mitten på april. Blev bra åkning både i backe och spår. Bergers söner drog lite och utmanade Emil och Melker att testa sina gränser lite. Och även våra, att våga pressa oss och barnen till lite större prestationer. Jättekul!

Ångrade dock att inte skidvagnen togs med, Hilda orkar ju ännu inte så långt, så en extra sittplats hade tagit oss med på övrigas långtur en em. Så den får nog allt komma med en vinter till. Bästa barnprodukten helt klart!

Blev en hel del resor konstaterar jag i efterhand. Det blev Valborg i Skörbo, med vedstapling och eldning, mys med lamm och cykling för barnen. Niklas rundade av med jubileum med Chalmersgänget och jag och barn körde hem för gympauppvisning.

Kristihimmelsfärd var det dax för Tjörn och jobbhelg. Vi kämpade på bra med tvätt och målning så ena sidan på gråa och sjöstugan fick ett lyft. Vackert väder, frukost i sol och flera bad hann vi också. Härligt att starta upp sommaren så.

Sen gick maj och juni i en rasande fart med gympatävling, där killarna vann stort, både i hopp och matta. Avslutning på aktiviteter, jobb, förskola och skola.

Parallellt bestämde vi oss att dra igång byggprojekt inreda och lyfta vinden hemma. Ska det göras ska det göras nu, kände vi. Sagt och gjort, arkitekt kontaktad och igång. Kan bli riktigt bra om vi får igenom bygglovet! Huset kan bli såå fint. En stor investering men hoppas och tror det kan bli riktigt bra. Nu håller vi tummarna.

Slutligen blev det även i år midsommar, en rätt blöt och kylig sådan men trevlig. Vi åkte med Anders, Lena, Elin och Algot till ön Söderholm. Traditionellt firande och glada barn!

Avslut på jobb och tack och hej förskola för Melker avrundade vårterminen, och nu är sommarsemestern inledd!

9:e året i Fjällnäs

Så var vi på väg hemåt efter en skön fjällvecka igen. Första året under sportlov, och första gången utan skidvagn! Inget stort kan tyckas men för oss som varit ett med den sedan hösten -08 var det ganska påtagligt.

Efter år med små barn och några år med många små barn, med passande av mat och sovtider, och bäddande av 1-3 sovsäckar i skidvagn/pulka var det skillnad med tre som nu kör skidor i full fart. Både utför och på längden!

Hilda återfick fart och vilja från förra säsongen efter en försiktig start denna säsong. Åkte på slutet helt från toppen i långa blå backar, och behärskar både knapp-, ankar-, och stollift. Härligt.

Killarna har fått upp bra fart och snygga svängar när de vill. Skog och hopp lockar dock mest fortfarande. Nytt för säsongen är att köra med stavar.

I längdspåren gick det klart över förväntan! Emil fick riktig mersmak när han fick till skatestil och började spåra själv i skogen upp och ner för kullarna.

En höjdare var även snöbrottning med pappa tyckte killarna. Det var så roligt ena gången att M absolut inte ville sluta, våfflor inne lockade inte, när alla gick in satt han kvar i skogsbrynet, sur över att inte kunna fortsätta. Han gav sig inte, satt kvar hela fikat, när jag till slut skulle hämta in honom hade han somnat i snön där han satt. Lille älskande envise barn.

Farfar o farmor kom upp efter halva tiden, mysigt kunna umgås med gemensam aktivitet. Vi gjorde gemensamma turer i skidspåren 4 dar. Goda middagar och mystid med böcker och spel blev det också.

Det blev ingen längre tur iväg till Ramundberget eller Våffelbruket i år. Inte värt resan för andra backar tyckte vi och för blåsigt och dålig sikt för tur över fjället eller tur upp med Vässla. Blev våfflor hemma och test av olika delar av Tänndalen istället.

Bastu, tid att bara vara, njuta tystnaden och lugnet och ha tid att hinna umgås, är mycket av behållningen dessa veckor.

Får se om vi firar 10 år där näsa år. Då har vi som mål att kunna ta oss över fjället till Våffelbruket om bara vädret tillåter. Det borde alla klara då. Kan ta fjällpulkan med som reserv.

Var även första året vi kört utan övernattning upp. Skönt slippa och gått bra köra trots långa resan. Valde hemresa lö för att få dag hemma innan vardagen drar igång. Nog klokt.

Nästa skidtur blir till Trysil i påsk. Tror inte vi kommer iväg ngt mer innan, även om jag varit sugen på en tur upp innan för att se på hytter bl.a. Drömmer fortfarande om egen stuga där, kunna åka upp lov och skapa tradition där. Får se om det är ekonomiskt möjligt.

En skön vecka tog fort slut, slapp sjukdom i år tack och lov! Tack farfar och farmor för en härlig julklapp.

Resan går mot sitt slut

Så har två veckor snart gått, hunnit mkt samtidigt som tiden rinner iväg, som alltid. Med reservation för att inte vara helt i mål så summerar jag resan hittills som mkt lyckad!

Vi har hunnit resa runt och se och uppleva det vi planerat. Vi har hunnit bo kort hos Olle o co och uppleva lite vardag. Hunnit umgås med Pia, hunnit ha egen familjetid, träffat annan barnfamilj och fått nya kompisar. Även fått en egen på-tu-man-hand kväll. Nöjd med upplägg och planering i stort.

Till nästa gång tar jag med mig:
Packa ännu lättare, tvätta upp här bättre än mkt packning. Inget vi helt missat, myggmedel och kli-kräm möjligen. Åka med live-aboard istället för att bo på ön! Markant bättre snorkling och mer komfort. Inte mindre än 2 hela dar, gärna 3 kvällar, mellan utflykter. Kao Sok hade vi upplevt mer av om vi åkt till dammen och bott på flottarna, gått till grotta osv. Mer upplevelserikt på riktigt. Att barnen var för små var det som stoppade nu, men hade nog gått, om barnen ngt äldre funkar det nog super! Mer riktig tur ger mer.

Vi har, ta i trä, klarat oss i stort från svårare sjukdom och skador. Dock har stackars Melker åkt på både öronhinneinflammation och infektion i sår på hälen. Dubbla penicillinkurer. Han är tapper kämpe så det har gått ok. Öronproppar har funkat ok och badstopp kom nu på em när det bara är 1,5 dag kvar.

Över förväntan är hur smidigt det gått med tidsomställningen för barnen! Även maten har gått bra. Sömn inga stora problem heller.

Tjafs och tjat har det varit emellanåt, i perioder bråk mellan barnen men haft mkt mysigt och lekt jättebra också.

Stolt över hur bra barnen funkar när det verkligen krävs, de har varit jätteduktiga! En härlig upplevelse för oss alla hoppas jag, och vi tar med många fina minnen hem.