Reflektioner kring vinterhalvåret som passerat.

Sitter i bilen på väg hem till Stuvsta efter en långhelg hos svärföräldrarna. Helgen var del av julklapp från oss, en arbetsinsats inför sommarsäsongen. Jobbat med gamla segelbåten Fuga, en RJ78 som legat på land i 6 år och som nu ska få komma i havet igen är tanken. Hann även med en dag på Tjörn där vi lade i bryggorna, ett steg närmare sommaren. En skön fixarhelg där vi haft tur med vädret, fått en del gjort och även hunnit umgås och njuta livet på landet och en heldag vid havet.

Slås också av det faktum att vi inte längre har småbarn på samma sätt som innan. Det märks tydligt att barnen alla är ett år äldre. Inte längre någon som måste vila middag eller äta på exakta tider. Vagnspromenader längs den långa grusvägen genom skogen efter lunch för att söva en eller två små är ett minne blott. Inte heller är det någon av dem som ständigt behöver passas. Snart 7 år med små barn, drygt 5 med två och 3,5 med tre, en utan överdrift intensiv men härlig period. Numera gör vi saker tillsammans på ett annat sätt, barnen kan alla tre vara mer delaktiga och självständiga.

Ännu ett vinterhalvår har passerat. Höstterminen passerade fort och på många sätt smidigare än väntat. Känns det i alla fall som såhär i efterhand. Emil visade sig trivas bra med förskoleklass och fritids. Blev med ens en större kille på kort tid. Melker saknade sin bror och övriga -06:or till en början men hittade sedan nya kompisar främst bland Mullarna.

När höstlovet närmade sig gjorde jag slag i saken och bestämde mig för att resa till Georgien tillsammans med Emil och hälsa på Kerstin och Peeter med familj i Georgien. Att besluta sig för att resa bara vi två och inte hela familjen var en lite process men när jag väl bestämt mig kändes det jättespännande. Vi lovade att både Melker och Hilda kommer att få göra en liknande egen resa framöver. Jag och Emil hade en superhärlig egenvecka. Supermysigt att få göra det äventyret bara vi två och jätteroligt att få hälsa på Kaamans och se hur deras liv i Georgien är. Att resa med bara ett barn, som dessutom är över 6 år, är verkligen semester. En resa vi kommer att minnas.

Det blev en lång vinter med mycket snö. Härligt tycker jag då jag gillar snön klart bättre än grått, slask och mörker. Vi klarade oss till en början bra från sjukdomar detta vinterhalvår, underlättar avsevärt vardagen.

På jobbet avslutades projektet PP9 under hösten. I slutet på augusti kom Rikspolischefen och gjorde ett verksamhetsbesök. Jag fick tillsammans med Sara som svarade som GrpC på söder i uppdrag att presentera projektet. Det kändes såklart jättekul att få det förtroendet. Det var både roligt och blev lyckat. Sen utvärderades PP9 externt. Vi förstod ganska omgående att verksamheten skulle komma att bli permanentad. 1,5 år av engagemang och arbete skulle komma att leda någostans, jättekul. Mot årsskiftet var beslutet fattat även formellt. Jag erbjöds att bli direkttillsatt och tackade glad ja. Flera medarbetare i gruppen valde också att stanna i PP9 vilket kändes både bra och roligt. Däremot kom verksamheten på söder att halta, trist men inget vi kunde påverka.

Under november sökte jag till Chefsförsörjningsprogrammet mot indirekt nivå. Till en början vågade jag inte hoppas för mycket, hur långt skulle jag nå? Hur många fler och vilka skulle söka? En lång test- och väntperiod kom det att bli men i slutet på april visade det sig att jag kom med! Känns otroligt kul att få möjligheten. Blev jätteglad. Det har plötsligt gått fort jobbmässigt. Fick bra feedback på utvecklingssamtal med Jörgen, fick fast tjänst och nu detta. Arbetsledning är verkligen kul och tydligen något jag har rätt personliga egenskaper för om man ska tro testerna och bedömarna. Ser fram emot lärorika och spännande två år. Uppstart 21-22 maj, ska bli väldigt kul.

I december drog vi igång ett renoveringsprojekt. Öppnade upp mellan kök och vardagsrum och gjorde stort allrum nere. Jobbigt med röran och damm men blev mycket nöjda med nya planlösningen. Glad vi tog hjälp med det mesta.

Sen blev det lite bakslag. Efter att ha svimmat på jobbet och skickats vidare på diverse undersökningar fick jag veta att jag hade ett medfött hjärtfel som måste åtgärdas. Jag, hjärtfel, jag som trodde jag var kärnfrisk. Lite svårt att ta in först, sen måste man ju gilla läget. Går nu och väntar på undersökning i slutet på maj och sedan besked om hur de ska kunna åtgärda. Såklart otroligt glad att det upptäckts när det nu finns. Hoppas på smidiga sättet och snabb återhämtning.

Våren har flutit på. Emellanåt väldigt fort. Vardagen har varit ok, gäller arr hitta nivå och form på jobb och vardag som funkar med familjen.

Fjällnäs blev i år lite av en flopp. Några fina dagar men mycket sjukdom. Influensa på hela ligan. Minns knappt när vi vuxna var så sjuka, jo förra jul-nyår-trettonhelgen, kom vi på. Hu. Tog tid att komma ikapp sen.

Men skidåkning fick vi till mot slutet. 3 underbara dagar i Flottsbro under Påsken. Så nära fjällsemester det kan bli, 10 min hemifrån. Strålande sol, kallsnö och matsäck vid en solvägg. Till på köpet lite folk två av tre dagar. Killarna blev ännu bättre och det släppte för Hilda. Underbart kul att alla tre nu åker i alla backarna där. Speciell känsla, och riktigt kul att ha en aktivitet tillsammans. Stolt mamma.

Efter en bra påskhelg kom ytterligare två bra helger. Först överraskningshelg för Niklas som fyllde 40. Cityhelg på tu man hand med spa, shopping, njuta fint hotellrum, egentid bara vi och sen partykväll med god mat och dryck med några av bästa vännerna. Blev riktigt lyckat.

Sen var det dags för årets partyhelg då skidskolan i Trysil firade 20-årsjubileum! Åkte upp till Trysil ihop med Mia. Vi hade en riktig kul helg och även om skidåkningen var riktigt kass på grund av dålig sikt och första dagen även mycket uppkört, var det jättekul att träffa alla och få en återblick på livet för 20 år sedan.

Sen var det skönt att komma hem och ha lite tid hemma. Inte fått klart hemma efter ombyggnationen men planer finns på hur det ska färdigställas. Ska bara till tid och pengar. Nästa projekt som fortsätter är altantakbygget och därefter utbyggnad av altanen. Sen skissa och ta beslut på vad vi ska söka bygglov för gällande huset i stort... Att göra finns det.

Han inte skriva klart i bilen igår då batteriet tog slut, avslutar nu på förmiddagen hemma. Det känns verkligen som att våren är här på riktigt. Fleecebyxor och ullkläder blir nu tvättade och förpassade till lådor tills nästa vinter. Känns riktigt skönt. Härligt att komma hem och se hur grönt det blivit. Björkar och flera träd och buskar blommar, gräset växer och humlorna surrar. Valt att jobba 12-21 dagen eftre resan för att hinna tvätta, packa upp, handla och komma i lite ordning efter långhelg borta. Så skönt att slippa stressa iväg, hinna lämna i lite lugnare tempo(även om det alltid är lite stress att passa 8 i skolan). Bör absolut överväga att lägga in fler eftermiddagspass. Oregelbundna tider har absolut vissa fördelar när man får välja omfattning själv. Underbara maj, stanna upp och njut.