Nu är det länge sedan igen, tiden rusar som alltid. Därför en liten blick tillbaka.
Först fick vi lite försmak på våren i Fjällnäs när det var milt och regn några dagar. Hemma hörde vi att blommorna slog ut över en helg när vi var borta. Sen blev det kallt igen, räddingen för snön! Efter en kortare tid hemma bar det av mot snön igen. Vi hade en långhelg i Trysil före påsk med Mia och Anna med familjer, riktigt mysigt att träffas allihop och vara där igen!
Killarna fann sig fort till rätta i barnbackarna och fick även några turer upp på fjället, även om det var tungt att köra långa backar senare på dagen då snövallarna var stora. Hilda kämpade på med sin gula skidor och ville gärna göra som alla andra, iaf ett tag. Underbart att hela gänget kan komma ut i backen. Nästa vinter kommer det troligen släppa för Hilda också och då blir det än mer ett gemensamt intresse, jättemysigt att få uppleva. Är en speciell känsla att stå där i den gamla miljön men nu med egen familj. Lek och middagar blev det också. Ett litet minus för långhelg med barn, för mkt åka och packa för få dagar, men bortsett från det värt det. Vi mammor fick en egen morgonskidåkning på lördagen, inkl frukost, det var en höjdare. Skulle tänkt på en extra tröja bara så hade skidåkningen blivit mer av en njutning, vet inte hur jag tänkte.
Sen blev det påsk och den firade vi hemma. Skönt med några dagar extra att bara vara hemma efter två skidresor på kort tid. Då först kände jag mig färdig med vinter och snö, det var skönt att se asfalt och få packa ihop overaller och tjocka skor. Påskafton firade vi hos Fredrik och Linda i nya huset, trevligt att få bli hembjuden till lillebror äntligen ;-) Och skoj att få se huset.
Sen har veckorna rullat på. Mulle och Knytte var 3:e lördag, alltid trevligt när man kommer dit men lite jobbigt inför varje tillfälle med att få ihop planering osv, känns både skönt och lite sorgligt att nu ha tagit beslutet att inte fortsätta. 4 år och 8 terminer är ändå rätt lång tid. Vi hoppas att forumet med barnen och familjerna fortsätter men att aktiviteterna kan skifta, liksom ansvaret att fixa för dessa. Vi får sätta lite fart på FB så ser vi vad det blir av det. April var kallt som jag minns och det tog tid innan det blev någon riktig värme.
Maj har snart också passerat och jag har knappt hunnit blinka. Avslutningar på aktiviteter och jobb, gympauppvisning och utvärderingsmöten.
Emil har hälsat på i sin nya skola. Den 9:e maj var det dax för första besöket i skolan och träffa klassen och fröknarna inför 6-års till hösten. Tre onsdagar i rad var vi sedan på besök en timma varje gång. Otroligt spännande, för oss alla. En liten spänd kille som inte var helt bekväm med förändringen. Det var till en början spännande men efter varje nytt besök blev han mer orolig. En jätteomställning från vårt lilla trygga dagis där det går totalt 28 barn, i klassen är det 28 barn, i en grupp! Ny miljö, nya människor och rutiner. Sista dagen var det utelek sista stunden. Fröknarna tog med klassen ut till skolgården(föräldrarna i släptåg, det var inte aktuellt att jag inte skulle gå med för lille Emil) där de skulle få möta de nuvarande 6-åringarna. Flera av de små blev stående och bara tittade på klätterställningen som kryllade av barn, den glädje över att få leka som vanligen infinner sig fanns inte alls. Mot slutet blev det några försök till kontaktsökande och lek med de andra. Det var en mycket lättade kille som skrattande sprang ikapp med kompisen mot cyklarna när det var slut. En spänning släppte kunde jag klart se. Jag hoppas det blir bra i höst, men en väldigt omställning kommer det att bli. Jag är glad att han är så trygg som han är med sina vänner från dagisgruppen och att han kan en hel del och har ett intresse för att lära. Då kan säkert skolan bli en positiv utmaning bara alla nya rutiner sätter sig.
Melker har vuxit under våren. Det är fortfarande mycket spring och fart och emellanåt svårt att inte spralla runt men en viss mognad tycker jag mig kunna se och uppleva. En klarsynt liten kille som har en underbar förmåga att försöka förklara hur han känner och upplever saker när han är på det humöret. Fantasin är fortfarande mycket nära och berättelserna om hans storasyster och hennes upptåg är återkommande, underbara historier. Han vill mycket gärna vara med och som sin käre storbror och göra allt han gör, det är hårt att se hans besvikelse när Emil ibland går iväg och leker med någon kompis från dagis och han inte får följa med. Men han har börjat lära sig att den uppdelningen finns. Förändringen i höst kommer säkert både vara tung och innehålla en stor saknad men kanske också ge Melker en möjlighet att växa och hitta sin roll i ett sammanhang när han inte bara är lillebror.
Hilda är fortfarande mycket "2,5". Vilja av stål och många egna idéer. Söt som socker och charmar ofta allt och alla, när hon är på humör. Men hon kan bli precis lika sur, om hon inte är på humör. Hon vet vad hon vill unga fröken. Språket kommer mer och mer och hon är tidig för sin ålder med roller och lekar ihop med andra, hon kämpar på för att få vara med och vara en del i leken med killarna, "mina brorsor" som hon börjat säga sista tiden. En härlig trio allt som oftast även om det också retas en del del från alla håll. Konstigt vorde det annars.
Sista dryga veckan har vi haft underbart skönt väder och riktig försommar! Shorts, kepsar och solhattar åkte fram för dagis. Hemma var det så varmt på baksidan att lilla poolen och vattenspridaren snabbt fick letas fram och kläderna tas av, jippi! Även om det blivit väderomslag och svalt igen sista dygnet så känns det nu som att våren verkligen är här på riktigt. Om en kanpp vecka har vi försmak på semester och åker till Tjörn och jobbar. Jag hoppas vi kan hjälpa till att "sommaröppna" och även få lite färg och inredning i sjöstugan. Ser fram emot att återse västkusten.
