Julledigheten som blev sjukdom för hela slanten!

Den 22 gick gick jag ifrån jobbet och på tågresan hem slappnade jag verkligen av. Nu skulle det bli skönt med 10 dagars ledighet, inte för mkt stress kvar inför julhelgen heller utan det kändes som att vi var ganska så i fas. Möjligen lite trist att maken inte känt sig hundra och stannat hemma från jobbet.

Så vaknade jag fredag morgon och kände mig helrisig. Ont i kroppen, frös och inte alls pigg. Vad var nu detta. Hade sista shoppingen på agendan, Niklas som om möjligt var ännu risigare blev hemma med sönerna, jag tog Alvedon och Hilda och åkte iväg. Hon somna gott i vagnen, jag fick gjort det jag skulle och hann lagom innan alvedonen gick ur kroppen. Så när som på köpa gran. Det köpet var rent nödvändigt och gjordes i all hast, samtidigt som jag kände att febern var på väg tillbaka, med huvudvärk och frossa. Därav klädde vi senare under EM en av de fulare julgranar jag sett.

Fast, den blev desto finare klädd. Barnen härjade fritt, båda vi föräldrar var vid det laget sjuka och saker blev gjorda på alvedontopparna. Men, paket under granen och i strumpan blev det, mat fanns inhandlat sedan tidigare och bror med flickvän och föräldrarna stod redo att stötta julafton. Barnens förväntningar var härliga att se, svårigheter att somna och småfnissigt.

Emil vaknade först och Melker strax efter. De for upp och hittade paket, lycka! Lite trist att behöva invänta lillasyster som valde att ta lite sovmorgon bara. Det blev en mysig julaftonsmorgon.

Med alvedon redo bestämde vi oss för att köra dagen enligt plan. Fika o Kalle, julbord, tomte och klappar. Fredrik o Linda var ännu en gång klippor som hjälpte oss. Och vilka laxar o sill Linda hade med sig, smaskigt. Fick till och med ihop de lammköttbullar jag tänkt laga. Tomten var mycket efterlängtad och kom äntligen när vi ätit klart. Han såg visst lite ut som morfar tyckte killarna, men de sa inget mer sen. Konstaterade bara detta och berättade det även för morfar när han kom tillbaka. Nästa år får vi låna in en tomte. Många paket, barnen fick några de verkligen önskat sig och några som mer blev bonus. Barn är skönt ärliga på sätt och vis. Vi hade en trevlig kväll. Möjligen att mamma som knappt hörde ngt pga dubbelsidig öronhinneinflammation inte fick med sig alla detaljer. Hilda som sovit sent stängde festen strax före 23. Det blev en mycket lyckad afton, trots allt.